Lars Swartz.

1746-1805


Born 1746-01-02.
Kyrkoherde.
Died 1805-10-22 in Laholm (N).

Lars Swartz. Born 1746-01-02. Died 1805-10-22 in Laholm (N). Kyrkoherde.

f Gottfrid Swartz. Born 1713. Died 1754-05-11 in Svenljunga (P).

     
 
   
 
     
 
   
 

m Britta (Brigitta) Cervin. Born 1726 in Fjärås (N). Died 1771 in Fjärås (N).

     
 
   
 
     
 
   
 

Biography

Lars Swartz (gift med Anna Elisabeth Bundy 1761-1831). (Ur Laholms Historia del 1, Axel Ejwertz) Född 1746 2/6 var han enligt Sjöström 42) troligen son till komministern Gottfrid Swartz i Svenljunga. Studerade i Uppsala, prästvigdes 1770. Kom som v. pastor till Laholm, där han 1787 29/8 vigdes vid kyrkoherdedottern Anna Elisabeth Bundy (född 1761, död 1831) och där han efter svärfaderns död 1791 efterträdde denne i tjänsten. Vid sidan av sin ämbetsgärning inriktade han sina strävanden väsentligen på att få till stånd en beboelig prästgård. De miserabla bostadsförhållandena, som alstrade en viss melankoli hos honom, kompenserade han med ett gott bord och goda drycker, vartill hörde brännvin, som han egenhändigt tillverkat av bästa tiondesäd och väl kryddat med johannesört och andra aromatiska blomster, Han saknas inte i raden av vederbörligen registrerade husbehovsbrännare 1797 och inte heller - om det skall röjas - bland dem som 1802 får böta för övermåliga brännvinspannor (i vilket avseende han emellertid befinner sig i svågerns, rådman Ludvig Wessbergs, goda och föredömliga sällskap). 43) Vad bostadsfrågan beträffar, hade man 1796 kommit så långt i diskussionen, att man ansett "en byggnad i prästgården numera är alldeles nödig" och rent av låtit pålysa sockenstämma i ärendet. 44) Hur det gick på stämman, förmäler inte de ytterst knapphändiga och fragmentariska protokollen. Men att händelsernas tempo kunde varit snabbare framgår av det brev som Swartz tillställde magistraten 1802 45) och vari han på en något förvirrad svenska - möjligen inte utan relation till den hembrända näktarn - anhöll om åtgärder för reparation av prästgården, sedan - som det heter - "resp. församlingar icke kunnat förmås att taga något beslut varken att provisjonelt och få bota dessa bristfällen att prästgården, tills nybyggnaden kan komma att företagas, kan bebos, eller att för mig och mitt husfolk hyra nödige boningsrum". Ett par veckor tidigare 46) hade han haft en dust med sockenstämman "och låtit föredraga resp. församlingarna, det jag över instundande vinter icka kan vara härbärgerad i denne prästgård eller därstädes upplägga och förvara min sädesgröda och tionde. Jag anmälte, vad som isynnerhet gjorde manhusens i prästgården boboende nästa vinter alldeles omöjligt, som äro dels så förfallne och vådeliga, dels alldeles obrukbara eldstäder och murningar, att de ej utan högsta äventyr kunna begagnas samt ett så bristfälligt loft och tak över södra manhuslängan, att jag varken på loftet kan förvara en tunna säd eller i något rum utan det enda brukbara i västra längan, som jag själv reparerat och mina medhjälpare i ämbetet bebor, kan vara fri från takdropp". Magistraten förklarade sig emellertid inte vara behörig att "något utlåtande eller avgörande av denna fråga företaga". 47) Efter ödeläggelsen 1678 hade ny prästgård uppförts på tomten nr 1. Som den gestaltade sig omkring hundra år senare beskrives den av Osbeck: "Prästgården, ett litet stycke från kyrkan, borde vara bättre i en stad, där både stads- och landsförsamling underhålla honom. Manhusen äro låga, byggda av korsvirke, uthusen med ler och långhalm. En särskild byggnad, som landsförsamlingen byggt, är av trä, fastän otät. Trädgård saknas, fastän den kunnat köpas, när grannens såldes." 48) I november 1802 flydde kyrkoherden med hustru, barn och husfolk från takdropp och annat elände i den sönderfallande prästgården och hyrde in sig hos svägerskan, rektorskan Revigin, i fastigheten nr 82. Ännu i augusti året därpå hade församlingarna "icke fogat anstalt till verkställande av den ådömda nya prästgården". 49) Äntligen kom emellertid prästgårdsbygge till stånd. Utan större besvär föstes spillrorna av den gamla gården bort, och den nya uppfördes på dess grundvalar. Den insynades 1806 9/5. 50) Men så länge orkade Lars Swartz inte hålla ut. Takdropp, trassel och krångel gjorde honom mjältsjuk. Han fann ett slags tröst och lisa i hembränt och ett överdådigt bord, som han fick betala dyrt i form av tidigt bruten hälsa med apoplektiska symtom. Plötsligt dog han också i ett sådant anfall 1805 22/10, 50 år gammal. 51) Han efterlämnade maka och två söner (till vilka jag återkommer i skolavsnittet). 42) Sjöström Göt. nat. nr 665. 43) Accisrättens protokoll. LLA 44) LD 1796 9/2. 45) LD 1802 26/7. 46) Sockenstämmoprot. 1802 11/7. LLA. - Cit. skrivelse till magistr. LD 47) LD 1802 2/8. 48) Osbecks prosteribeskrivning s. 210. 49) LD 1803 15/8. 50) Syneprot. i LD 51) Laholms pastorats dödbok.
Husförhörslängd:

Laholms stadsförsamling AI:1 (1803-1823) Bild 9 / sid 3 (AID: v92852.b9.s3, NAD: SE/LLA/13237)

Spouse(s) and children

Married 1787-08-29 in Laholm (N)
Anna Elisabeth Bundy. Born 1761-06-22 in Långelanda (O).
Baptized 1761-06-25 in Långelanda (O).
Died 1830-10-05 in Laholm (N).

Peter Swartz. Student.
Born 1787-12-19 in Laholm (N).
Baptized 1787-12-19 in Laholm (N).
Died 1823-12-28 in Göteborg.

Carl Gottfrid Swartz. Born 1789-04-22 in Laholm (N).
Died 1837-09-29 in Laholm (N).

Fredrich Vilhelm Swartz. Born 1791-05-26 in Laholm (N).
Died 1791-07-10 in Laholm (N).

Fridrich Wilhelm Swartz. Born 1798-08-06 in Laholm (N).
Baptized 1798-08-07 in Laholm (N).
Provisor och fabrikör.
Died 1845-08-06 in Stockholm.
Buried 1845-08-13 in Stockholm.

Index of persons    Index of surnames    Index of places

E-post för kommentarer/E-mail for comments: mail@bundys.se Created 2016-07-27 by Lennart Bundy using Disgen version 8.2d.
Start page.